Tur i oturen

Kom upp lite sent idag, först tjugo över åtta, vilket i sin tur innebar att det inte var dags att gå ut med Ronja förrän vid nio. TUR DET säger jag då (för min del, värre för Marcus med försovning och stress). Jo, vid nio är det ljust ute. Inte soligt, men ljust, vilket får mig att bli på promenadhumör. Så istället för tråkiga ner-på-gräsmattan-snälla-bajsa-snart-så-vi-kan-gå-in-igen-jag-fryser-vändan så klädde jag på oss ordentligt och gick halvtimmesrundan. Sjukt skönt. Nu håller jag på att fixa frukost och helgens rapport kommer eventuellt senare.