Gamla godingar ur nytt perspektiv

Jag tror att jag är lite kär i Jan, läraren i översättningskunskap. På lektionen idag fick vi kolla på och diskutera Ansiktsburk, Fiskpinnar och Hatten är din. Kommer ni ihåg? Har inte sett dem på säkert närmare tio år. Eller när det nu var de kom för första gången. Det var en bra anledning till att vara lite kär i honom. Den andra är att analysuppgiften till nästa gång innebär att jag ska spendera kvällen med att titta på Coupling. Plugg men ändå ett brejk från konkordanssökningar och böcker. Bra grej. En dålig grej idag var att jag låste mig ute och var tvungen att promenera över till Anna i pissvädret när jag redan gått hem från tuben. Men det hade kunnat vara värre. Hon var ju åtminstone hemma och svarade i mobilen. Annars hade livet varit lite mer jävligt. Men vafan, jag brukar ju ha tur.