En mandelkvarn. Bör förstås finnas i var kvinnas kök. Parmesankvarn om man så vill. Fattar inte vad mor kan ha haft den till (hon är inte så, eh... aktiv, kanske man kan säga, i köket) så jag tyckte att det var en bra idé att den fick flytta hem till mig istället. Efter lite övertalning och det enda som fattas i mitt liv är en mandelkvarn höll hon med. Tack mamma.
Inlägg
2 kommentarer:
Ojojoj, en sån där har jag använt mig av mycket under min barndom. Vi bakade ju alltid hemma känns det som.
Åh! Ja! Kakor!! Sounds fab..
Men åååh, jag vill ju ha med dig på standup.. Ring henne nu på rotmos!
Fick svar nu, hon kommer fredag och åker söndag. Har inte träffat henne sen januari så tanken är att intensivumgås hela helgen... Så tyvärr kan jag inte följa med på lördag kväll. Dålig tajming :(
Minsann, är din mor en bullmamma? Det är inte min. Alls. Kan inte komma ihåg att vi någonsin bakade när jag var liten. Första gången jag bakade kanelbullar var när jag var 11 med en kompis. Första julbaket måste jag ha varit femton eller sexton. Tänk vad man har missat.
Skicka en kommentar